Hoppning

Hoppning är grenen där ryttare och häst tillsammans övervinner olika typer av hinder. För att kunna hoppa behöver ryttare och häst ha god balans, och ryttaren behöver ha god kunskap och kontroll vad gäller de olika hjälperna. Man kan hoppa i både trav och galopp, och man kan hoppa enstaka hinder eller hela banor. Höjden på ett hinder kan vara allt från en bom på marken, till de riktigt stora tävlingarna där hinderhöjderna ligger kring 1,60 meter.

När man tävlar i hoppning tävlar ponnyer i olika kategorier beroende på mankhöjd. Den högsta ponnykategorin D, som är max 148 cm i mankhöjd, tävlar i klasser från Lätt D 0,80 m till Svår 1,35 m. För lägre kategorier är det mindre hinder i respektive klass på både höjden och längden. Stora hästar (hästar som är högre än 148 cm i mankhöjd) tävlar mot varandra, oavsett vilken mankhöjd de har.

Genom att variera hur hindren står i förhållande till varandra längs banan, på vilket avstånd och hur olika hindertyper kombineras, kan banans svårighetsgrad höjas eller sänkas, utan att hinderhöjder eller längd på hindren förändras.

Rättuppstående hinder är enkla plank eller vanliga bommar. Dit räknas också murar. Oxern och trippelbarren är så kallade längdhinder, med bommar både i hindrets fram- och bakkant. Här krävs att hästen sträcker på sig – länger sig – för att hoppa felfritt över.

Hos oss på Ridklubben Norrtälje Ryttare ordnar vi klubbtävlingar i hoppning från Lätt D till Lätt B, och vi ordnar också träningstävlingar – pay and jump – där deltagarna själva väljer höjd på hindren.

Ridklubben Norrtälje Ryttare erbjuder hoppning i flera former – allt från grunderna till kurser med fördjupning. 

Läs mer om hoppning på Svenska Ridsportförbundets hemsida.

Här hittar du tävlingsreglementet Hoppning (TR III)